Den nederländske entreprenören Geert van Waurdh, 53, har startat många olika företagsprojekt. Men det var först när han hittade en lucka i det svenska skattefinansierade förskolesystemet som han snabbt lyckades bli mångmiljonär.
Genom att etablera en tydligt uttalad ”garantiplatsförskola”, tänkt som en förvaringsplats för barn som väntar på att få plats hos förskolan de önskat, har han kunnat pressa kostnaderna oerhört – och därmed tälja ordentliga vinster på den skattefinansierade skolpengen som följer med varenda barn.
– Jag vaknar upp varje dag med ett leende på läpparna över att jag var den förste entreprenör som kom på det här. Det är bara i den här branschen och i Sverige som man som företagare kan vara garanterad ett så här stort och kontinuerligt inflöde av skattefinansierat kapital i företaget, säger vd:n för succéföretaget Garantiskolan i en öppenhjärtlig intervju med Institutet för Valfrihetsforskning.
Han har försökt och försökt och försökt, den besjälade nederländske entreprenören Geert van Waurdh. Hemma i Nederländerna har 53-åringen lanserat flera olika företagsidéer utan att riktigt hitta rätt. Först försökte han sig på mejeribranschen, där hans idé om en urvattnad kesoprodukt inte klarade trycket i den tuffa nederländska vasslebranschen.
– Vi räknade på att vi skulle kunna ha väldigt fina marginaler om vi bara drog ner på mängden ostmassa och adderade billigare fyllnadsprodukter, som vatten eller annat mejerispill. Men det är stentufft där ute: folk känner direkt om det smakar utspätt och lågkvalitativt, säger van Waurdh om sina misslyckade år i kesobranschen.
Därefter har han bland annat försökt lansera en biograf som enkom visade havererade filmprojekt som bara blivit färdiga till tre fjärdedelar (”de var otroligt billiga att köpa in”), en kedja med underkläder i ett nytt material gjort för att gå sönder vid första tvätten (”det funkade ju för strumpbyxebranschen”) och ett hunddagis nästan helt utan dagispersonal där hundarna var tänkta att övervaka sig själva. Hela tiden har Geert van Waurdh försökt hitta sätt att göra saker billigare, tumma på kvaliteten – och tjäna stora pengar på kuppen.
Men det var först när han kom till Sverige och lärde sig om hur den svenska välfärdsmodellen fungerade i förskolebranschen som han fann att hans idéer kunde ges en ordentlig chans. Genom att studera hur den svenska förskolemarknaden fungerade i storstäderna kunde han snabbt dra en slutsats: den fria etableringsrätten för fristående aktörer gjorde att kommunen omöjligen kunde anpassa sig snabbt nog för att erbjuda exakt rätt mängd förskoleplatser i närområdet.
– Systemet funkar ju som så att du som förälder väljer fem förskolor åt ditt barn, men sedan ska du ju ha tur att också få någon av dessa fem. Eftersom kommunala förskolor är populära är det ganska svårt att få in sina barn på dessa direkt vid förskolestart. Och eftersom svenska kommuners skolnämnders ekonomi ser ut som de gör så kommer kommunen knappast öppna en ny förskola i närområdet om de inte vet med sig att de fyller den till sista plats. Så där uppstår en möjlighet för en entreprenör, säger han och ler lurigt.
Förklara hur du utnyttjat denna valfrihet i ditt företag Garantiskolan AB.
– Säg att du står i kö till fem kommunala skolor som du har valt ut. Du har som förälder varit och kollat på öppet hus, gjort din research, jämfört och kommit fram till att du vill in på någon av de här skolorna. Du har gjort allt rätt – men framför allt i storstäderna kanske det inte räcker till ändå. Ditt barn har inte nog med ködagar för att du ska komma in redan när barnet är tänkt att börja i förskolan. Det är där vi kommer in i bilden. Då finns vi där och erbjuder en garantiplats, på Garantiskolan, och vi gör tydligt för föräldrarna att här får man använda oss som förvaring av sitt barn i väntan på att få sitt riktiga val, säger han.
Har något barns föräldrar någonsin valt Garantiskolan AB?
– Nej, det är ännu så att vi aldrig fått in ett barn vars föräldrar faktiskt har valt att vara hos oss. Och det är så vi vill ha det. Genom att bara ta in barn på garantiplats, där föräldrarna använder oss som en ren förvaringsyta inför sin riktiga förskoleplats, kan vi hålla förväntningarna på en otroligt låg nivå – och därmed göra verksamheten otroligt kostnadseffektiv.
Hur syns det ute i verksamheten?
– Vi har ju en otroligt låg personaltäthet, men framför allt så är en väldigt låg andel av den personal som har hand om barnen en behörighetsgivande utbildning. Genom att anställa ungdomar som själva precis gått ut gymnasiet som barnskötare så kan vi hålla personalkostnaderna otroligt låga och skapa ett överskott.
Många förskolor, som exempelvis det som tidigare hette Hälsans förskola men som nu heter Tellusgruppen, har jobbat med att försöka dimensionera ner skolbespisningen för att spara pengar. Är det något ni ägnat er åt?
– Efter mina år i kesobranschen känner jag många skickliga personer i utspädningsbranschen som hjälper oss med att spä ut alla råvaror med vatten och andra billiga råvaror. Föräldrarna vet att det här är något vi sparar in på men eftersom de bara är här en ytterst tidsbegränsad tid, i väntan på deras ordinarie platser, så är det ingenting de orkar tjata om. Vi har internt börjat titta på om det är juridiskt möjligt att utesluta mellanmålen mot att vi istället erbjuder matkuponger till barnen, som många gymnasieskolor redan gör.
Hur ser det ut med lokalerna?
– Eftersom vår ”usp” (unique selling point, reds anm.) är att snabbt kunna etablera oss där vi märker att kommunen exempelvis stängt en förskola och där det därför kommer att finnas ett stort inflöde av garantiplatsbarn så tecknar vi ju alltid upp oss på rivningskontrakt i övergivna fastigheter. Det är inte vackert, men det behöver det inte vara. Vi ska ju bara förvara barnen som vi får in i ett par månader – och alla som kommer hit vet att det här bara är en tillfällig yta. Rivningskontrakt är väldigt bra att ha, för det gäller att ha ett agilt mindset som företagare och när som helst kunna klappa igen verksamheten och lämna lokalen när det inte längre finns ett givet inflöde av garantiplatsbarn i just det området, säger Geert van Waurdh.
Geert van Waurdh utvecklar:
– Det kan vara gamla lokaler där det inte råder någon stor konkurrens och där man därför kan pressa priserna: vi har hållit till i en gammal thaimassagesalong, vi har tagit över en lokal som tidigare användes för sprututbyte och vi har till och med hållit till i ett gammalt bussgarage vid ett tillfälle, tillägger han.
Den nederländske förskolemagnaten har öppnat och stängt sina förskoleenheter väldigt många gånger, utifrån var det finns bäst möjligheter att få in en helt fylld förskola på bara garantiplatser. Det är aldrig kul att stänga en förskola, menar han, men fördelen med det nischade garantiplatsupplägget är att inget barns föräldrar kan vara riktigt fästa vid verksamheten.
– Och genom att systemet fungerar så att kommunen fortsätter skicka barn till oss alldeles oavsett vad vi gör inom våra fyra väggar så gäller det bara att som snabbfotad entreprenör se var kommunen har bekymmer – och då etablera sig där och vänta på ett snabbt och stabilt inflöde av kapital från dag ett. Kunderna måste i princip tacka ja till platsen för att stå kvar i kön till deras valda förskolor. De kommer här, de är här en stund, de är besvikna, men de lämnar. Sedan kommer det ett nytt barn på garantiplats.
Har du varit med om det här någon gång i ditt tidigare entreprenörskap?
– Aldrig. I alla mina tidigare entreprenöriella projekt har man varit tvungen att erbjuda en produkt som kunden vill ha. Här är det bara att öppna dörren så vallar det offentliga hit krypande eller vandrande pengapåsar i form av förskolebarn. Det är underbart. Det är fri företagsamhet när den är som bäst, säger nederländaren glatt.
Du har redan själv kunnat plocka ut många miljoner ur verksamheten och ryktena säger att det flockas utländska investerare i form av riskkapitalister runt ditt bolag. Hur känns det?
– Det är klart att det är hedrande. Någon branschtidning kallade mig för ”2020-talets Rune Tedfors” (John Bauer-grundaren som tjänade över 300 miljoner kronor på att köpa och sälja sin skolkoncern till sig själv och andra riskkapitalbolag via snillrika upplägg innan skolan lades ner på grund av grava brister i verksamheten, reds anm.) och det är förstås en stor ära. Vi får hoppas att vi hittar rätt riskkapitalbolag som är besjälade av att vässa vårt företags förmåga att hitta kryphål i det svenska skolsystemet.
I Stockholms stad har Vänsterpartiet tagit beslut om att barn som inte får plats på sina valda förskolor ska garanteras en kommunal förskoleplats, för att – som de säger – undvika att samhället skickar barn till ”oseriösa aktörer”. Hur ser du på det hotet mot den fria företagsamheten?
– Politiker säger och tycker så mycket. Skulle vi vara en oseriös aktör? Titta på våra kalkyler och du ser direkt att vi är väldigt seriösa med vad vi pysslar med. Skulle riskkapitalbolagen stå i kö för att köpa upp vår verksamhet om den inte vore seriöst menad? Jag tror att som med många såna här ogina attacker på den fria företagsamheten så kommer det inte att genomföras fullt ut. Ni i Sverige har valt att värna oss besjälade entreprenörer inom skolsektorn och jag tror att det kommer bli så även den här gången.
Till sist: många som läser den här intervjun reagerar nog starkt på en sak. Ditt nederländska namn Geert uttalas väldigt likt ordet ”stjärt” på svenska.
– Haha, ja, men det är ett vanligt namn i Nederländerna. Om svenska skattebetalare vill ha oss besjälade utländska entreprenörer i sitt skolsystem så får de nog vänja sig vid lite märkliga namn, haha.