I veckan har det stått klart att den svenska regeringen valt att gå fram med ett mycket kritiserat förslag om offentlighetsprincip för friskolor. Detta istället för att gå på den näringslivsvänliga linjen med en mer frivillig insynsprincip, där det skulle vara mer upp till den fria näringsidkaren att välja vilka uppgifter som hen velat dela med sig av inför terminstart.
Det borde inte behöva sägas att förslaget om offentlighetsprincip för friskolor är rakt igenom näringslivsfientligt och därigenom ett hot mot den svenska friheten i offentlig sektor, men under tisdagsmorgonen var Almegas ordförande Andreas Mörck med i P1 Morgon och betonade just detta faktum på ett förträffligt tydligt sätt. Almega-ordföranden var, i en diskussion med Simona Mohamsson, väldigt rak och tydlig: det här kommer drabba alla i det svenska friskolväsendet. Inte minst barnen.
Mörck påtalade med emfas att alla de svenska barn som valt dessa friskolor – som än så länge föredömligt nog får göra vad de vill i det fördolda med våra barn, helt utan insyn – kommer att drabbas på samma sätt som barnen redan gör i kommunala skolor. Utbildningen kommer bli lidande då lärare kommer behöva fokusera på byråkrati istället för på undervisningen.
”Lärare och skolledare kommer att fokusera på att lämna ut papper och inte på att undervisa eleverna”, sade Mörck till P1 i veckan.
Vi på Institutet för Näringslivsforskning har studerat just denna faktor under lång tid. I kommunal skola, där offentlighetsprincip redan gäller och vilken lynnig kommuninvånare som helst kan få för sig att begära ut vilken handling som helst, händer det ideligen att lärare avbryter sin undervisning för att skyndsamt utlämna offentliga handlingar.
Tillsammans med grafikerna på vårt samarbetsinstitut Sora har vi tagit fram en bild av hur undervisning väldigt ofta ser ut i den kommunala skolan, som tyngs av offentlighetsprincipen:
Lärare i den offentligt drivna delen av skolsystemet avbryter i regel flera lektioner i veckan då det inkommer ärenden gällande offentlighetsprincipen. Vill vi ha det så även i privat skolsektor?
Nej. Vi på Institutet för Näringslivsforskning vill att de lärare som jobbar i friskolesektorn (som i regel gör ett bättre jobb, sett till att de i högre utsträckning saknar formell utbildning och ändå levererar hög måluppfyllelse för eleverna) ska få fortsätta utföra sitt utmärkta arbete – inte avbrytas av byråkrati.
Vill vi att det ska se ut så här, flera lektioner i veckan?
Införs en offentlighetsprincip i friskolor så visar våra framtidsstudier att troligheten att rektorer känner sig nödgade att rusa in med en så kallad offentlig-handlings-utlämnings-trombon ökar med 427%.
Det är hemska siffror. Siffror som, vad värre är, skulle få lärare att gång på gång avbryta pågående undervisning för att rusa mot dörren för att ägna sig åt tidskrävande byråkrati.
Vill vi ha det så, varje gång en skolledare rusar in med den byråkratiska trombonen?
Nej. Faktum är att vi som värnar de små, idédrivna aktiebolagskoncernerna som ägs av utländska riskkapitalister måste tala klarspråk: hur kan politikerna få för sig att dessa små och besjälade huvudmän, som Academedia, skulle kunna klara av samma krav på insyn som en svensk kommun?
Varför skulle Academedia, en fristående liten aktör som bara vill försöka göra sitt yttersta för de 188 000 elever som de har inskrivna i sin verksamhet, ha samma möjligheter till den administration som krävs för att tillgodose offentlighetsprincipen som kommunen Munkfors med sina knappa 4000 invånare?
Det förstår till och med en högstadieelev att den ekvationen inte går ihop.
Tänk till, politiker. Kasta detta förslag i papperskorgen. Tvinga inte besjälade företag som Academedia och IES att tävla på samma villkor som mäktiga kommuner som Malå och Dorotea.
Det kan bli hela det svenska friskolesystemets död.