Under hösten 2025 har vi på Institutet för Valfrihetsforskning gjort en storsatsning för att få reda på vad lärare egentligen tycker om att agera säljare av produkten utbildning till kunder (tidigare benämnt elever) på en fri och öppen utbildningsmarknad. Tidigare studier, utförda av institut som inte varit oberoende näringslivsfinansierade institut inriktade på näringslivets positiva påverkan på utbildningssektorn, har påståtts visa att uppemot 98 procent av lärarkåren är kritiska till vårt nuvarande skolsystem med fria vinstuttag för besjälade entreprenörer.
Men stämmer det, undrade våra oberoende näringslivsfinansierade forskare? Efter rigorösa intervjustudier, med stöd från skolentreprenören Keje Ludwigssons marknadsundersökningsföretag Sora, visar vi nu att så inte är fallet. Vi har intervjuat mängder av gymnasielärare i Stockholmstrakten inför det som är många lärares och skolägares stora höjdpunkt under hösten: Gymnasiemässan i Älvsjö.
Det visar sig att lärare i själva verket är väldigt glada och nöjda över att de ges agens och förtroende nog att kunna agera fria försäljare av den eftertraktade varan utbildning på en öppen och fri marknad. Lärare vill inte ha ett stalinistiskt influerat skolsystem som präglas av ofrihet och tvång och den förhatliga likvärdigheten. De vill göra vad de studerade i fem år på universitet för att göra: att med alla till buds stående medel blidka elevers nyckfulla viljor.
Vi har här först samlat ett par röster som intervjuades inför gymnasiemässan:
Svaren var entydiga: lärare såg fram emot att få erbjuda niondeklassare läskedryck och roliga aktiviteter i hopp om att få sälja sin skolprodukt. Speciellt de obehöriga lärarna såg fram emot mässgolvet:
Många av de lärare som Soras utsända har intervjuat har också återkommit till att de älskar den press som gymnasiemässan medför, eftersom det håller dem på tårna:
Men Sora och Institutet för Valfrihetsforsknings studie begränsar sig inte bara till att intervjua lärare om fenomenet gymnasiemässan innan själva mässan. Nej, under själva mässan hade vi utsända på plats på mässgolvet för att tala med lärare som nästan uteslutande talade sig varma om mässans magiska kraft:
Många är lärarna som valt att klä ut sig till olika maskotar för att försöka vara ”nere med kidsen” och göra kunden nöjd, vilket alla som valt en yrkesbana inom utbildning självklart bör ha som mål varje dag, inte bara en högtidsdag som gymnasiemässan.
För var så säkra på att de stockholmska 15-åringarna var nöjda och belåtna över lärarna som gick den där ”extra milen” för sina potentiellt kommande elever. Enligt en elev som våra forskare intervjuade var det just dessa lärare som uppskattades, till skillnad från de mer gammaldags orienterade lärare som försökt locka med pedagogiska landvinningar, bemannade skolbibliotek eller fysiska läroböcker:
En ny upptäckt som våra forskare gjorde på mässgolvet var att flera entreprenöriella rektorer och skolchefer – som sedan 1990-talet har revolutionerat bilden av vad som kan vara en skola – brutit ny mark vad gäller att maximera sina möjligheter på gymnasiemässan. Eftersom svensk gymnasieskola präglas av en relativt hög grad av obehöriga lärare – vilket framför allt är en faktor i aktiebolagsdrivna friskolor (och som är med och hjälper svensk inflationsbekämpning) – så har några pigga skolenheter valt att fokusera på att plocka in just säljare som deras obehöriga lärare.
Detta är en mycket inspirerande utveckling som vi nog inte sett slutet på!
Våra studier visar sammanfattningsvis entydigt att både lärare, elever och skolchefer är mycket positiva till att det tidigare så torra begreppet ”utbildning” (bänkar, stolar, böcker, lärare vid kateder; djup suck!!!) nu har gjorts om till en spännande vara på en öppen marknad.
Imorgon avslutas Gymnasiemässan för den här gången, men vågen av entreprenöriella innovationer i den svenska skolsektorn kommer aldrig att avslutas!